Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upple-velser av att vara närstående till en person som akut in-sjuknar i en Kritisk sjukdom. Sjutton vetenskapliga artiklar granskades med en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Burnard (1991). Analysen resulterade i fyra kategorier: Att vara chockad och rädd, att vilja veta och förstå, att få stöd, trygghet och hopp samt att vilja medverka och be-skydda. I kategorierna framgår att närstående var i behov av ärlig information och att de ville vara nära den sjuke. När de fick information upplevde de att det gav stöd som resulterade i att de kunde medverka.

Parkinsons sjukdom är en kronisk progressiv neurologisk sjukdom som drabbar både män och kvinnor. Att drabbas av en kronisk sjukdom medför för individen en förändrad livssituation. Det finns idag inget botemedel men med rätt behandling kan den sjukes livssituation förbättras avsevärt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur individer som drabbas av Parkinsons sjukdom erfar samt hur de hantera den förändrade livssituationen baserat på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att det kan ta tid för individen att komma till insikt med sin sjukdom.

Bakgrund: Antalet personer som får någon form av demenssjukdom ökar som en följd av att människor lever längre och att sjukdomen ökar med stigande ålder. Den vanligaste formen är Alzheimers sjukdom. Demens definieras ofta som de anhörigas sjukdom, den som fått sjukdomen fokuseras det sällan på. Det är en kronisk sjukdom och tillhör en av våra folksjukdomar med dödlig utgång. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att få och leva med Alzheimers sjukdom.

Vid en kronisk sjukdom gäller det att kunna ta hand om sig och ha en fungerande egenvård. Vårdtagaren idag bör bli mer involverad i sina egenvårdsval, för att kunna sköta om sin kroniska sjukdom. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som kunde inverka på lärandet i egenvården i samband med kroniska sjukdomar. Resultatet delades in i tre olika kategorier: gruppens betydelse för lärandet, trygghetens betydelse för lärandet och förebilders betydelse för lärandet. Det framgick att dessa faktorer hade stor inverkan på lärandet för personer med kronisk sjukdom i egenvården..

Bakgrund: Antalet personer som får någon form av demenssjukdom ökar som en följd av att människor lever längre och att sjukdomen ökar med stigande ålder. Den vanligaste formen är Alzheimers sjukdom. Demens definieras ofta som de anhörigas sjukdom, den som fått sjukdomen fokuseras det sällan på. Det är en kronisk sjukdom och tillhör en av våra folksjukdomar med dödlig utgång. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att få och leva med Alzheimers sjukdom.

Kritisk design a?r ett forsknings- och innovationsomra?de under utveckling. Teorin har anva?nts inom ma?nga designrelaterade omra?den och a?mnar fa? konsumenterna att bli mer kritiska na?r det kommer till hur deras vardagliga liv styrs av olika fo?resta?llningar, va?rderingar, ideologier och behavioristiska mo?nster som finns info?rlivade i design (Dunne & Raby, 2001). Eftersom kritisk design a?r en teori som stra?var efter att fo?ra?ndra i praktiken ligger utmaningen idag i att skapa praktiska exempel som visar hur utfo?randet kan ga? till, vilket a?r en no?dva?ndighet fo?r att teorin ska kunna utvecklas (Bardzell et al., 2012).Denna studie a?mnar vara metodutvecklande genom att skapa en uppsa?ttning verktyg utifra?n utvalda delar (teoretiska metoder och perspektiv) ur kritisk design.

Hälsa upplevs olika och tas oftast för givet. Sjukdom påverkar upplevelsen av hälsa. Personer prövas då med hinder och begränsningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer som lever med kronisk sjukdom upplever hälsa. Tolv artiklar analyserades med kvalitativ, manifest innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att finna balans i tillvaron, att genom relationer få stöd och förståelse, att bli stärkt av tro och hopp och att lära sig leva med begränsningar i vardagslivet.

Att drabbas av Kritisk sjukdom och vårdas på intensivvårdsavdelning (IVA) medför inte sällan ett behov av uppföljning. Syftet med detta examensarbete var att beskriva upplevelsen av återbesök på IVA av personer som vårdats där. I studien deltog åtta personer som drabbats av Kritisk sjukdom eller olycka, vårdats på IVA och efter utskrivning deltagit i ett återbesök på IVA. Deltagarna intervjuades med en semistrukturerad intervjuteknik, och datamaterialet analyserades sedan med hjälp av kvalitativ tematisk innehållsanalys. Utifrån detta genererades ett tema och fem kategorier; temat Behovet av att sätta intensivvårdstiden i ett sammanhang samt kategorierna; Att återvända till IVA när krisen är över, Att komma tillbaka tillsammans, Att få träffa de som deltagit i omvårdnaden, Att skapa en bild av vårdtiden, Att ha patientdagboken som stöd.

Uppsatsens syfte var att få kunskap och förståelse för vilka attityder högskolestudenter kan ha till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder. De forskningsfrågor som besvarades var: Hur resonerar studenter om psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder? Hur i det vardagliga talet reproduceras studenternas attityder till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder? För att besvara forskningsfrågorna genomfördes samtal i fokusgrupper med högskolestudenter från olika utbildningsprogram. Resultatet visade att studenterna hade ambivalenta attityder och att attityderna var situationsbundna. Studenterna associerade psykisk sjukdom som något negativt vilket de relaterade till medias påverkan.

Crohn?s sjukdom är en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom som uppträder i skov. Hela magtarmkanalen kan drabbas av inflammationen, vanligast är dock ileum och colon. Orsaken är ännu okänd. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vuxna individers upplevelser av Crohn?s sjukdom, om sjukdomen påverkar livskvaliteten samt fysiska och psykiska aspekter.

Vid en kronisk sjukdom gäller det att kunna ta hand om sig och ha en fungerande egenvård. Vårdtagaren idag bör bli mer involverad i sina egenvårdsval, för att kunna sköta om sin kroniska sjukdom. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som kunde inverka på lärandet i egenvården i samband med kroniska sjukdomar. Resultatet delades in i tre olika kategorier: gruppens betydelse för lärandet, trygghetens betydelse för lärandet och förebilders betydelse för lärandet. Det framgick att dessa faktorer hade stor inverkan på lärandet för personer med kronisk sjukdom i egenvården..

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Apple och HP, genom att kommunicera sina SR-initiativ i sina hållbarhetsrapporter, legitimerar sin verksamhet för sina intressenter. Metod och material: Kritisk diskursanalys av Apples och HPs hållbarhetsrapporter. Huvudresultat: Apple och HP legitimerar sin verksamhet i sina hållbarhetsrapporter, genom att anpassa det språk och ordval som används. De ordval som görs ger direkta konsekvenser för hur företagen framställs i sammanhanget och påverkar hur de fråntar sig ansvaret av sin verksamhet..

Många äldre personer med kronisk sjukdom vårdas i det egna hemmet och behöver ofta insatser från öppenvården. Syftet var att belysa upplevelser av kommunikation för den äldre personen med kronisk sjukdom i mötet med öppenvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie med 10 vetenskapliga artiklar. Betydelsen av att få tid och av att vårdpersonal lyssnar aktivt framstod som viktigt. Vidare vill de äldre personerna med kronisk sjukdom känna medkänsla genom att få uppmärksamhet och vänligt bemötande.

Kronisk sjukdom betraktas som det störstaväxande hälsoproblemet i den industrialiserade världen.Erfarenheter av att leva med en kronisk sjukdom innebarstora förändringar i livet. Förändringar som framkallarkänslor av lidande, rädsla, nedsatt kontroll och förnekande.Syftet var att belysa individers upplevelser av attleva med en kronisk sjukdom. Studien genomfördes somen litteraturstudie, där 16 vetenskapliga artiklargranskades. I resultatet framkom flera faktorer sompåverkade individen och dess liv med en kronisk sjukdom,dessa var psykiska, fysiska, sociala, andliga samtrelationen mellan sjuksköterska och patient. De svårigheterindividerna påträffade i livet krävde praktiskt, socialt ochemotionellt stöd, vilket inte alltid upplevdes tillräckligt.Samtidigt ansågs det viktigt att inte ge upp kampen för entillfredsställande tillvaro.

För att bli frisk från en sjukdom krävs rätt behandling. Och för att få rätt behandling krävs rätt diagnos. Undersökningar visar att tre av fyra bipolärt sjuka antingen får fel diagnos eller ingen alls. För Patrik dröjde det fem år innan han fick diagnosen bipolär sjukdom, för Birgitta dröjde det ännu längre.Syftet är att ge kunskap om sjukdomens olika nyanser och uttryckssätt, så att fler kan förstå sina egna eller anhörigas eventuella problem. För även om manodepressivitet är en kronisk sjukdom, kan de flesta med rätt behandling leva ett relativt normalt liv..